Det är nu snart en månad sedan jag gjorde en opeartion av min höger fot. Under ett par års tid har jag slitit med smärta och svullen häl, det har gått bättre ibland och vid vissa tillfällen väldigt ont. Jag har varit till olika ortopedläkare med inte fullt så bra resultat, smärtan har kommit tillbaka när jag återgått till mer löpning. I våras fick jag nog.. Kollade upp lite vad andra löpare med problem i hälen gjort och vart de fått hjälp. Jag fick till slut remiss till Hålan Alfredson i Umeå. Äntligen fick jag träffa en läkare som jag kände förtroende för, som inte "bara" ville spruta kortison i hälen utan kunde förklara vad som var fel och vad som borde göras. En kraftigt inflammerad slemsäck och operation krävdes. Rehab ca 3 månader.
Inte så roligt att lägga sig på operationsbordet i maj, när hela våren med uppbokade löpgrupper och hela sommarsäsongen skulle bli förstörd. Det tyckte inte läkaren heller utan föreslog att jag skulle vänta till hösten, springa det jag kunde under vår/sommar och sedan ta kontakt och beslut när jag ville göra en operation.

Så.. jag har sorungit i sommar, mer eller mindre ont, inte känt mig motiverad att göra längre pass, då smärtan då har blivit större, men jag har kunnat springa och göra de jobb jag velat. Hela tiden med tanken att jag ska göra en operation, för jag vill ju kunna springa utan smärta, vill kunna springa de där underbara passen på fjället, utan att ha ont, kunna fortsätta jobba som löpcoach och anordna löpupplevelser.

Så den 9.e oktober var det dags, och nu är det gjort. En månads rehab är gjort och jag kan nu gå på foten, men det blir inga långa promenader och i begränsad fart. Har börjat cykla utan belastning, hela 30 min!

Mitt mål nu är att bli helt bra, kunna springa utan smärta och kunna fortsätta leva som löpare, kunna springa mina härliga pass i fjäll och/eller bergsmiljöer, uppleva nya miljöer med löpskor utan smärta.