När "oturen" är framme eller tappat fokus..

Att springa i den här miljöerna, trail, fjäll berg är en upplevelse. Att det dessutom är skonsammare för kroppen kan jag oxå skriva under på. Du får en större variation, varje steg är inte det andra likt, ibland kan du hålla ett högre tempo på plant lätt underlag, ibland är det så brant att du måste gå uppför, teknisk utförslöpning, variation i vaje steg. Detta till skillnad från asfaltslöpning på "snabba" banor, där det handlar om att hålla ett högt, jämnt tempo över tid. Varje steg innebär samma nedslag och samma belastning på kroppen. Det är det som gör att den här löpningen blir mer varierad och på det sättet skonsamt. Visst, kan jag vara riktigt sliten efter flera timmar i bergen, men det går över.. till skillnad från en belastningsskada som kan ta lång tid att läka. Den fara som kan vara lite högre, är risken att ramla, koncentrationen och energi att hela tiden vara med i varje steg är viktigare. Du kan inte på samma sätt börja tänka på andra saker när du samtidigt ska parera och lyfta fötterna, anpassat till underlaget. Under loppet i lördags tappade jag fokus några sekunder på fel ställe. Jag snubblade på en sten och så helt plötsligt låg jag där, reste mig snabbt insåg att jag blödde från båda knän, men tyckte det ändå kändes ok. Det var ok under några km men i nästa brantare utför började vänster knä smärta. Uppför funkade bra och gav lite hopp, men direkt i utförslöpning och lättare löpning med högre belastning på knän, hade jag smärta. Jag kanske borde brutit, jag hade sagt till mina adepter att bryta(om de frågat). Tyvärr är man inte själv den bästa tänaren och rådgivaren till sig själv. Jag hade tänkt bryta, men viljan att ändå ta sig i mål blev ändå för stor. Så med lite för mycket tjurighet så tog jag i mål. Jag vet inte om det gjorde skillnad och det spelar ingen roll nu. Jag väntar att på få göra en röntgen på mitt knä och hoppas jag slipper en operation.. 

Det som ändå är positivt är att jag kan röra mig så pass bra att jag kan fortsätta springa väldigt försiktigt, jag kan leda mina grupper om än lite mer från sidan. Nu håller jag bara tummarna att jag är hel och "fit for fight" igen till våren, så att jag kan delta fullt ut på Trail camp Alquézar 29 april-6 maj. Miljön i dessa berg är fantastisk, du springer, går, upplever, löparglädje! Anmäl dig idag, så har du en löpupplevelse att se fram emot under de tyngre, mörkare perioderna i vinter.Trail Camp Alquézar.

Några bilder från vår tävlingsresa till UTGS förra helgen, ger mig inspiration och längtan tillbaka till löpning och bergen, i början av maj är vi där igen, då kan du vara med! :-)